Besökarna fick efter föreläsningen se en film om den planerade slutförvaringen av använt kärnbränsle långt under marken i närheten av Forsmark i Uppland.

Spännande besök på kärnkraftverk

Christer Jönsson berättade för en liten grupp medlemmar i Sydsvenskans Seniorklubb om verkets historia och dess kommande rivning

Kanske kom vi i grevens tid. Snart kan Barsebäcks kärnkraftverk vara stängt för besök. Nästa år börjar rivningen.

Elva av Sydsvenskans Seniorklubbs medlemmar fick under nästan tre timmar den 27 februari en djupgående föreläsning om kraftverkets historia.

Om reaktorhallarna med bassänger, om turbiner, generator och kondensator.

Vi såg en film om hur det använda kärnbränslet ska slutförvaras i förhoppningsvis tusentals år.

Efteråt följde en spännande rundvandring i de båda kraftverkstornen vid Öresunds strand.

Iklädda gula hjälmar, vita rockar och specialstövlar över skorna tog vi oss in för att se var man förr producerade el för drygt halva Skånes behov genom att klyva uranatomer.  

Ciceron var Thomas Lincoln som likt kollegan Christer Jönsson arbetat många år i Barsebäcksverket.

-Jag kom hit som sommarvikarie när jag var nitton och kraftverket var i full drift och har nu arbetat här i 24 år, berättade Christer Jönsson.  

Verket var arbetsplats för som flest över 1400 personer. Nu, sedan elproduktionen avbröts i maj 2005, återstår 50 personer.

Ett år efter att den andra reaktorn togs ur drift flyttades kärnbränslet från Barsebäck. Sedan dess har delar av den fungerande tekniken sålts eller skänkts till andra kraftverk.

Nästa år börjar även nedmonteringen av byggnaderna som är på som högst 60 meter under skorstenarna.

Tjugofem år senare kan det radioaktiva avfallet, som hittills har lagrats vid kraftverket i Oskarshamn, börja slutförvaras vid Forsmark i Uppland.

Barsebäck är sedan flera år ett hett utflyktsmål. Thomas Lincoln och Christer Jönsson har omkring 3 000 besökare varje år. Redan innan verket öppnades 1975 kom nyfikna i strid ström.

Att guidas kring i detta massiva bygge upp till tionde våningen, 60 meters  höjd, med reaktortankar och generatorer är en spännande men också mångbottnad upplevelse.

Både för dem som är positiva till kärnkraft och för teknikens motståndare.

Verken kostade cirka två miljarder att bygga i dåtidens penningvärde. Avvecklingen kostar minst det dubbla och betalas ur en fond på 50 miljarder för kärnkraftens avveckling.

Rivningen av Barsebäck beräknas ta sju år. Hur området därefter ska användas är oklart. Kävlinge kommun vill bygga strandnära bostäder. 

Eller kan området användas för forskningscenter för förnybar energi.

TEXT: GÖRAN MARTELIUS

FOTO: MATS STRÖMGREN

FOTNOT

Den som vill veta mer om rivningen kan läsa på Barsebäcks webbplats. https://www.uniper.energy/barseback/nedmontering-och-rivning/sa-har-river-vi-barseback